Tvärprofessionell samverkan för patienters/brukares delaktighet i vård- och omsorgsplanering

Abstract

Äldre personer med flera och komplexa sjukdomstillstånd är en ökande grupp i samhället. För att kunna erbjuda målgruppen en god vård ställs krav på samverkan mellan professionsföreträdare och vårdverksamheter inom såväl öppen som sluten vård och omsorg. Administrativa frågor har på olika sätt dominerat utvecklingen. Nya rutiner för informationsöverföring har införts i Västra Götaland och informationen mellan vårdgivarna skickas i datoriserad form. Det här projektet belyser patienters/brukares perspektiv kring deltagande vid vårdplanering liksom vad som händer i samband med vårdplaneringsmöten ur de professionellas perspektiv med fokus på samverkan och patienters delaktighet. Studierna har genomförts under ledning av Eva Lidén, Med. Dr med inriktning mot omvårdnadsforskning och leg. Distriktssköterska, i samarbete med projektmedarbetare och referensgrupp med företrädare för olika professioner och verksamheter. Projektet har bestått av tre delstudier under åren 2009–2011. En kartläggning genomfördes 2008 inför starten av projektet. De tre delstudierna har haft som övergripande fokus att studera förutsättningar och hinder för samverkan mellan personal från olika professioner och organisationer liksom patienters/brukares delaktighet. Personal från hälso-/sjukvården, primärvård och kommunalt anställd vårdpersonal av olika kategorier liksom patienter/brukare har i studierna bidragit med värdefull information utifrån deras erfarenheter av att medverka i vårdoch omsorgsplaneringsmöten (VOP-möten) inför patienters utskrivning från sjukhus. I föreliggande slutrapport sammanfattas i korthet de två första delstudierna, som belyser hur organisations- och verksamhetsföreträdare ser på samverkan och patienters/brukares delaktighet liksom förutsättningar och hinder för deras medverkan vid vårdplanering (Lidén 2009; Bångsbo & Lidén 2010). Det huvudsakliga innehållet utgörs av resultatet av den tredje och sista delstudien, samt en diskussion över det sammanvägda resultatet av de tre delstudierna. Delstudie tre syftade till att belysa hur vård- och omsorgspersonal i reflektionsgrupper kommunicerar kring patienters behov och sitt professionella ansvarsområde vid VOP-möten.Syftet med studien var också att beskriva om och vilka förändringar i synsätt som deltagarna upplevde före och efter interventionen i form av handledda reflektionsgrupper med deltagare från kommun, primärvård samt slutenvård. Avsikten med reflektionsgrupperna vara att öka medvetenheten om kommunikativa processer som förekommer vid VOP-möten. Resultatet av delstudie tre visade att VOP-möten i stort fungerar bättre idag än tidigare och att varierande professionsperspektiv diskuterades. Dock dominerar det organisatoriska perspektivet, med stor betydelse för gränsöverskridande samverkan. Diskussionerna bidrog enligt informanterna till en bättre förståelse för andra organisationers villkor samt en ökad medvetenhet om betydelsen av patienter/brukares delaktighet vid VOP-möten. Det sammanvägda resultatet av de tre delstudierna visar att vårdplanering är en komplex verksamhet och det har blivit tydligt i projektet att det blivit en alltmer specialiserad uppgift vilket inte med automatik innebär ökad delaktighet för patienter/brukare. Dock underlättas samverkan då de professionella kontakterna blir färre. Personkännedom och kommunikation liksom kunskap och förståelse för andra organisationers verksamhet, bidrar till organisationsöverskridande samverkan enligt datamaterialet. Det finns goda intentioner att samverka mellan professionsoch verksamhetsföreträdare, både inom den egna organisationen och med andra organisationer. När personalen samverkar inför, under och efter VOP-möten kan patienter/brukares delaktighet understödjas och förbättras. Men detta förutsätter en medvetenhet hos personalen och ett understödjande förhållningssätt, där yrkesområden och professionellt ansvar kompletterar och överlappar oberoende av organisations- eller professionstillhörighet. Det finns en stor medvetenhet i datamaterialet om hur det ska vara för att vårdplanering ska fungera så bra som möjligt men det finns olika försvårande faktorer främst på organisationsnivå. Trots detta finns goda möjligheter för en ständigt pågående utveckling.