|
Borås Academic Digital Archive (BADA) >
Studentuppsatser & examensarbeten / Student Papers >
Institutionen för Vårdvetenskap / School of Health Science >
Magisteruppsatser (VHB) >
Please use this identifier to cite or link to this item:
http://hdl.handle.net/2320/11288
|
| Title: | Det är patienten som behandlas inte symtomet: Distriktssköterskans erfarenheter av det preventiva arbetet med patienter som har hypertoni |
| Authors: | Stien, Beate |
| Department: | Högskolan i Borås/Institutionen för Vårdvetenskap (VHB) |
| Issue Date: | 12-Sep-2012 |
| Series/Report no.: | Magisteruppsats M2011:94 |
| Programme: | Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska |
| Publisher: | University of Borås/School of Health Science |
| Media type: | text |
| Keywords: | nurse nursing hypertension prevention guidelines |
| Abstract: | Ett blodtryck som överstiger 140/85 mmHg diagnostiseras som hypertoni, och upptäcks ofta av läkare och distriktssköterskor i primärvården. Forskare menar att hypertoni går att förebygga med prevention, och att förebyggande åtgärder är ekonomiskt försvarbart då många drabbade är i arbetsför ålder. Prevention av hypertoni innefattar förändring av patientens levnadsvanor och kan implementeras av distriktssköterskan. En kvalitativ studie genomfördes av författaren under hösten 2011. Sex stycken distriktssköterskor från fyra olika vårdcentraler intervjuades om sina erfarenheter av prevention för patienter med hypertoni. Resultatet visade att informanternas uppfattning var att mycket av deras preventiva arbete bestod av information om levnadsvanor till patienten och klinisk mätning av blodtrycket. Information till patienter med hypertoni genomfördes med hjälp av en hälsoenkät som berörde fem områden, motion, stress, tobak, alkohol och mat. Informanternas kompetens och erfarenhet gjorde att de kunde identifiera vilka riskfaktorer som fanns hos patienterna och utvärdera vilka levnadsvanor som patienten behövde ändra/förbättra. Rökstopp hos patienterna ansågs som en prioriterad förändring. Svårigheter i det preventiva arbetet var främst upplevelsen av tidspress under arbetet. Det var mycket som skulle utföras under de 15 minuter informanterna hade till förfogande vid patientbesöket. Resurser som underlättade i deras arbete var kollegor med specialområden och andra yrkeskategorier. Samarbete med andra kollegor och andra yrkeskategorier var ett stöd som gjorde att informanten upplevde en trygghet i patientarbetet. Implementering av rutiner och riktlinjer på vårdcentralerna skiljde sig åt, men samtliga informanter beskrev att de använde sig av riktlinjerna för behandling av hypertoni. |
| URI: | http://hdl.handle.net/2320/11288 |
| Appears in Collections: | Magisteruppsatser (VHB)
|
All items in Borås Academic Digital Archive are protected by copyright, with all rights reserved.
|