University of Borås

Borås Academic Digital Archive (BADA) >
Studentuppsatser & examensarbeten / Student Papers >
Institutionen Handels- och IT-högskolan / School of Business and IT >
Företagsekonomi / Business Administration >
Civilekonomuppsatser >

Please use this identifier to cite or link to this item: http://hdl.handle.net/2320/11458

Files in This Item:

File Description SizeFormat
2012CE03.pdf603.16 kBAdobe PDFView/Open
Title: Avskaffandet av revisionsplikten – Hur påverkas intressenternas förtroende för små bolag?
Other Titles: The abolishment of the statutory audit – How does the trust in small companies affect the stakeholders?
Authors: Brorsson, Anna
Delic, Dzenana
Department: Högskolan i Borås/Institution Handels- och IT- högskolan (HIT)
Issue Date: 26-Oct-2012
Series/Report no.: Civilekonomuppsats
VT 2012:CE03
Programme: Civilekonomprogrammet
Publisher: University of Borås/School of Business and IT
Media type: text
Keywords: Avskaffandet av revisionsplikten
Abolishment of the statutory audit
Förtroende
Ekobrott
Trust
Economic crimes
Abstract: En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra både bolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerliga alliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år 2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för att bolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningen skall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5 miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda. Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar om kostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer att avskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolaget kanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor. Det kan uppstå oro då frågan om fler skatte- och bokföringsbrott uppkommer hos intressenterna. Vissa små bolag kommer välja att ha kvar revisorn oavsett lagförändringen, då det är en kvalitetsstämpel och säkerhet när revisorn granskar och ger råd till bolaget. Studiens problemformulering lyder: Hur påverkas intressenternas förtroende för de mindre bolag som väljer att inte använda revisor efter avskaffandet av revisionsplikten? Syftet med uppsatsen är att undersöka om intressenternas förtroende för bolagen har påverkats efter avskaffandet av revisionsplikten. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts i uppsatsen, där intervjuer har genomförts för att få en helhetsbild från respondenterna. Tidigare forskning har sammankopplats med intervjuerna för att kunna analysera svaren. Vår slutsats är att förtroendet inte kommer att bli sämre om bolagen har en långsiktig relation med sin bank. Räkenskaper som är granskade av en revisor eller redovisningskonsult kommer att ge en högre kvalitetsstämpel och förtroende. Det kommer däremot vara svårt att upptäcka ekobrott i bolag som döljer kvitton för revisorn. Banker och Skatteverket kommer att kunna kontrollera bolag mer, om det visar sig att ekobrotten har ökat, vilket också leder till högre krav. Vi tror att många bolag kommer att ha kvar revisorn för att det ger en trygghet och fördel vid krediter och affärer.
URI: http://hdl.handle.net/2320/11458
Appears in Collections:Civilekonomuppsatser

SFX Query

All items in Borås Academic Digital Archive are protected by copyright, with all rights reserved.

 

DSpace Software Copyright © 2002-2010  The DSpace Foundation