|
Borås Academic Digital Archive (BADA) >
Studentuppsatser & examensarbeten / Student Papers >
Institutionen Handels- och IT-högskolan / School of Business and IT >
Företagsekonomi / Business Administration >
Civilekonomuppsatser >
Please use this identifier to cite or link to this item:
http://hdl.handle.net/2320/11458
|
| Title: | Avskaffandet av revisionsplikten – Hur påverkas intressenternas förtroende för små bolag? |
| Other Titles: | The abolishment of the statutory audit – How does the trust in small companies affect the stakeholders? |
| Authors: | Brorsson, Anna Delic, Dzenana |
| Department: | Högskolan i Borås/Institution Handels- och IT- högskolan (HIT) |
| Issue Date: | 26-Oct-2012 |
| Series/Report no.: | Civilekonomuppsats VT 2012:CE03 |
| Programme: | Civilekonomprogrammet |
| Publisher: | University of Borås/School of Business and IT |
| Media type: | text |
| Keywords: | Avskaffandet av revisionsplikten Abolishment of the statutory audit Förtroende Ekobrott Trust Economic crimes |
| Abstract: | En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra både
bolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerliga
alliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år
2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för att
bolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningen
skall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5
miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.
Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar om
kostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer att
avskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolaget
kanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor. Det kan uppstå
oro då frågan om fler skatte- och bokföringsbrott uppkommer hos intressenterna. Vissa
små bolag kommer välja att ha kvar revisorn oavsett lagförändringen, då det är en
kvalitetsstämpel och säkerhet när revisorn granskar och ger råd till bolaget.
Studiens problemformulering lyder: Hur påverkas intressenternas förtroende för de
mindre bolag som väljer att inte använda revisor efter avskaffandet av revisionsplikten?
Syftet med uppsatsen är att undersöka om intressenternas förtroende för bolagen har
påverkats efter avskaffandet av revisionsplikten. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har
använts i uppsatsen, där intervjuer har genomförts för att få en helhetsbild från
respondenterna. Tidigare forskning har sammankopplats med intervjuerna för att kunna
analysera svaren.
Vår slutsats är att förtroendet inte kommer att bli sämre om bolagen har en långsiktig
relation med sin bank. Räkenskaper som är granskade av en revisor eller
redovisningskonsult kommer att ge en högre kvalitetsstämpel och förtroende. Det
kommer däremot vara svårt att upptäcka ekobrott i bolag som döljer kvitton för revisorn.
Banker och Skatteverket kommer att kunna kontrollera bolag mer, om det visar sig att
ekobrotten har ökat, vilket också leder till högre krav. Vi tror att många bolag kommer att
ha kvar revisorn för att det ger en trygghet och fördel vid krediter och affärer. |
| URI: | http://hdl.handle.net/2320/11458 |
| Appears in Collections: | Civilekonomuppsatser
|
All items in Borås Academic Digital Archive are protected by copyright, with all rights reserved.
|