Vad vi har att utgå ifrån: grunder för källkritiska bedömningar i open access-tidskrifter

Abstract

Diskussioner kring och metoder för hur man ska bedöma vilka källor som är tillförlitliga har sitt vetenskapliga ursprung inom historievetenskaperna, i Sverige bland annat genom bröderna Lauritz och Curt Weibulls arbeten i början av 1900-talet (Jarrick & Söderberg 2001). Det är också frågor som har diskuterats livligt inom retorik, psykologi, konsumentforskning, vårdvetenskap, medie- och kommunikations- respektive biblioteks- och informationsvetenskap (se t.ex. Rieh & Danielson 2007). Men naturligtvis är det inte bara aktuellt inom akademin – källkritiska frågor diskuteras vid köksbordet, på jobbet och, inte minst, i klassrummet. Från att ha handlat mycket om i vilken utsträckning vi kan lita på massmedia och politiker så rör sig nu mycket av de källkritiska resonemangen om digitala källor. Frågan omformuleras allt som oftast, på ett förenklande vis, från ”vem i hela världen kan man lita på?” till ”vem på hela nätet kan man lita på?”. Det är inom detta område diskussionen i denna artikel kommer att röra sig, men inte så mycket kring vem man kan lita på som varför man väljer att lita på vissa källor och vilket underlag som källorna erbjuder för att basera våra källkritiska bedömningar på.