|
Borås Academic Digital Archive (BADA) >
Studentuppsatser & examensarbeten / Student Papers >
Institutionen för Pedagogik / School of Education and Behavioural Sciences >
Magisteruppsatser (PED) >
Please use this identifier to cite or link to this item:
http://hdl.handle.net/2320/6595
|
| Title: | Det är väl det vi sysslat med i alla år? - Att förstå sig på formativ bedömning |
| Other Titles: | Isn't that what we've been doing all these years? - Making sense of formative assessment |
| Authors: | Häggkvist, Kristin |
| Department: | Högskolan i Borås/Institutionen för pedagogik (PED) |
| Issue Date: | 23-Aug-2010 |
| Series/Report no.: | Magisteruppsats 2010 |
| Publisher: | University of Borås/School of Education and Behavioural Sciences |
| Media type: | text |
| Keywords: | formativ bedömning summativ bedömning bedömning för lärande feedback performativitet kvalitativ intervjustudie |
| Abstract: | Sammanfattning
Bakgrund:
Ett projekt för lärare att arbeta med formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.
Syfte:
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärare
resonerar kring och använder sig av formativ bedömning.
Metod:
En kvalitativ intervjustudie har genomförts.
Resultat:
Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av formativ
bedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med formativ
bedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter med
denna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet. Lärarna beskriver i intervjuerna undervisningsmetoden formativ bedömning så som ett beprövat arbetssätt man använt redan innan projektet startades. När vi jämför intervjuresultatet med den tidigare forskning som gjorts kan vi konstatera att lärarna blivit presenterade en snäv bild av formativ bedömning. Med hjälp av teorin om performativitet kan vi se att formativ bedömning kan användas för att föra över
ansvaret för elevers dåliga skolresultat från politiker till lärare. Slutsatsen blir att genom att man ger lärarna en begränsad bild av formativ bedömning vill undgå en diskussion kring detta. |
| URI: | http://hdl.handle.net/2320/6595 |
| Appears in Collections: | Magisteruppsatser (PED)
|
All items in Borås Academic Digital Archive are protected by copyright, with all rights reserved.
|