University of Borås

Borås Academic Digital Archive (BADA) >
Forskningspublikationer / Research Publications >
Institutionen Handels- och IT-högskolan / School of Business and IT (HIT) >
Informatik / Informatics >
Artiklar och rapporter / Articles and reports (Informatics) >

Please use this identifier to cite or link to this item: http://hdl.handle.net/2320/9926

Files in This Item:

File Description SizeFormat
Rapport_prototyplabb_V5.0 20111222.pdf801.69 kBAdobe PDFView/Open
Title: Digitalt PrototypLabb - Visualiseringslabb. Förstudie för genomförande
Authors: Brunell, Mats
Appelkvist, Rolf
Department: University of Borås. School of Business and IT
Other
Issue Date: 2011
Publisher: Högskolan i Borås
Media type: text
Publication type: report
Keywords: innovation
visualisering
innovationssystem
prototyp
Subject Category: Subject categories::Engineering and Technology::Computer and Information Science
Subject categories::Social Sciences::Economics and Business
Area of Research: Handel och IT
Strategic Research Area: Business and IT
Abstract: Tidigare förstudier har visat att det finns ett behov av att skapa en mötesplats för forskare, utvecklare, innovatörer, konsumenter, finansiärer och övriga intressenter. Hypotesen har varit att denna mötesplats skulle ligga till grund för att ta fram fler och mer kvalitativa produkter och tjänster och ”träffa mer rätt” vad gäller design tidigt i utvecklingsprocessen. Vad är ett Digitalt Prototyplabb – Visualiseringslabb? Ett Prototyplabbet eller Visualiseringslabb är rent rumsligt och tekniskt ett rum med teknik för visualisering, kommunikation och simulering. Genom datorstöd kan olika processer för innovations- och produktutveckling. Genom teknikstödet skall bättre förståelse för olika problemställningar visas, kommuniceras om och simuleras. Labbet är en pusselbit i en ”mjuk” infrastruktur som omfattar processkunskap och innovationsmetodik i ett bredare perspektiv, detta belyses nedan. Med visualisering avses här att bildligt/grafiskt framställa idéer och begrepp för fortsatt bearbetning. Genom att bildligt/grafiskt konkretisera tankar och idéer tänkes tiden mellan aning och bearbetad idé och även artefakt/produkt, vare sig detta är en vara eller en tjänst, kunna kortas. Rollen för ett Digitalt Prototyplabb Det digitala prototyplabbet som denna rapport behandlar skall ses som en resurs i en process vars syfte är att ta fram Innovativa tjänster eller produkter. Det digitala prototyplabbet skall vara en mötesplats för de ovan nämna intressenterna där många skarpa hjärnor med olika perspektiv samarbetar i att ta fram en produkt eller tjänst med bra kvalité. Det som gör denna variant av labb/”think-tank” unik är att användarna har digitala hjälpmedel samt en vetenskaplig innovativ metod till hjälp. Det digitala prototyplabbet skall dessutom genom rätt utformad presentations- och kommunikationsteknik underlätta design och konstruktionsfasen. Dessa verktyg skall, tillsammans med den kunskap de personer som deltar i processen besitter, ge större förutsättning för att undvika fel och brister samt hitta fler innovativa användningsområden för den tänkta produkten. Det i sin tur bidrar till att produktutvecklingsprocessen tar kortare tid och därmed blir mer ekonomisk. Redan idag använder många företag denna typ av process för s.k. ”In-house” och ”In-the-box” framtagning av produkter samt förbättring/vidareutveckling av dessa produkter. Många gånger saknas dock de hjälpmedel som nämns ovan vilket kan vara en nackdel för produktutvecklingsprocessen. Potentialen för näringslivsutveckling I korthet är potentialen för det digitala prototyplabbet och dess process följande: • Förkorta produktutvecklingscykeln • Förbättra exempelvis tjänster och produkter för företag – ”In-the-Box” • Förbättra förmågan till innovation, exempelvis utgående från nya materials potential • Införa processtekniska lösningar inom flera områden exempelvis logistik och ”waste refinery” • I samverkan med lärosäten och institut kan nya tillämpningsområden såsom transportområdet utvecklas. Potential för utbildningsområdet Det digitala prototyplabbet kan användas för projekt i existerande utbildningar och som facilitet i planerade nya utbildningar. Institutionen för Data och Affärsvetenskap vid Högskolan i Borås arbetar för närvarande med att få tillstånd ett samarbete mellan lärosäten i Kina och USA och om denna satsning bär frukt ser IDA stora möjligheter att kunna använda ett realiserat prototyplabb. Vidare ser projektgruppen en möjlighet för InnovationLab, också det vid Högskolan i Borås att få en ytterligare förstärkning av deras utvecklingsprocess vad gäller IT-projekt i samband med forskning. Potential för forskningen Det digitala prototyplabbet kan användas som en resurs för forskning och aktionsforskning för att öka förståelsen i särskilt tvärvetenskaplig forskning såsom interaktion och användargränssnitt. Området som sådant anknyter forskningsmässigt till redan pågående verksamheter inom Högskolan i Borås inom industrirelaterade aktionsforskning. Projektgruppen har under förstudien knutit kontakter med flera aktörer som ställer sig bakom metod och teknikutvecklingssamarbete. Bland dessa kan nämnas: Högskolan i Borås, Uppsala Universitet, Militärhögskolan samt troligen även Mittuniversitet med norsk partner. Generellt saknas stöd för att skapa en god kommunikation och interaktion inom grupper av individer med olika kunskaper. Vidare finns det behov av att kunna visualisera och interagera mellan olika typer av information i rummet och eventuellt till ett annat geografiskt placerat digitalt prototyplabb. Tanken är att hålla teknikstöden så generella så att olika möjligheter för innovation kan utnyttja resurserna. Processtöd kan därutöver göras för vissa utvalda metoder. På så sätt kan också företagsinterna processgenomföranden möjliggöras i det digitala prototyplabbet. De digitala tekniker som bör användas för att uppnå dessa möjligheter bör vara att installera ett multi-touch interaktionsbord för avstämning av beroende mellan ex vis: mekanisk design och elektronik eller processteg – modellering av affärsverksamheten och teknikstöden för dessa. Vidare skulle s.k smartboards utgöra bra komplement till detta multi-touch interaktionbord. Genom att ytterligare utöka det digitala prototyplabbet med 3D Skanner och 3D printer skulle ett prototyplabb kunna bli en arena för att snabba på produktutvecklingsprocessen. Vidare menar projektgruppen att genom att använda ett IT-stöd för projekthantering – informationshantering, kan utvecklingsprocessen stödjas ytterligare. Detta blir särskilt användbart när de involverade individerna arbetar i olika delar av verksamheterna och om externa aktörer skall kopplas in. Här finns interna system hos Högskolan som kan användas för elev- och interna projekt. Om företag skall acceptera extern hantering av skarpa projekt kommer andra krav på plattformar och IT-lösning in i bilden. Ett annat område som skapar ytterligare möjligheter för användarna i prototyplabbet är nya material och metoder för produktutveckling och problemlösning. De befintliga materialhanteringssystemen stödjer inte de vertikala och horisontella materialperspektiven ett prototyplabb skulle behöva. Det skulle därför behöva utvecklas ett materialhanteringssystem som stödjer de krav som personer i processen kräver. Inom Textilhögskolan pågår nu en förstudie avseende uppbyggnad av ett textilt materialbibliotek. En dialog har även öppnats med potentiell extern aktör i syfte att kunna realisera ett förbättrat materialhanteringssystem med specifikt textilt innehåll. Detta projekt är fristående, men ändå relaterat till det digitala prototyplabbet. Projektgruppen menar att potentialen för ett framtida prototyplabb är stor då det kan hjälpa utveckling av processer, teknikstöd för innovation och produktutveckling. Det digitala prototyplabbet kommer vid en realisering att utgöra en viktig pusselbit i de insatser som nu görs inom ex vis Smart Textiles, HB Ingenjörshögskolan och inom Espiras olika verksamheter. Vi ser också att detta skapar ett kitt och syfte för många av aktörernas olika egna insatser. Affärsmodellen för det digitala prototyplabbet behöver vidareutvecklas så att man kan tillföra kunskap från flera aktörer – en incitamentsmodell - allt i syfte att nå bättre produkter än om enbart kunskap inom det egna företaget eller verksamheten medverkar. Projektgruppen har genom förstudien förankrat idéer hos en kritisk massa av samarbetspartners för en framtida realisering och utveckling av både teknik och metodik i prototyplabbet. Vidare bedömer projektgruppen att finns möjligheter att finna en kärna av intresserade företag för utnyttjande av det digitala prototyplabbet. Genom realisering och användande av lämplig process kan företag gärna i samverkan med andra företag och forskning öka innovationshöjden i produkter och tjänster på många områden. Projektgruppen kan tänka sig att en realiseringsfas inleds för att göra ett försök med ett digitalt prototyplabb. Denna initiala fas för ett framtida prototyplabb avser att detaljplanera en första version av labbet och förankra affärsmodell och finansiering av Labbet hos de identifierade aktörerna inom HB, Espira/Sjuhärad. Vidare behöver ett sådant arbete ytterligare förtydliga formerna för samverkan med identifierade FoU-partners i en konsortieform.
Sponsorship: Sjuhärads kommunalförbund
URI: http://hdl.handle.net/2320/9926
Appears in Collections:Artiklar och rapporter / Articles and reports (Informatics)

SFX Query

All items in Borås Academic Digital Archive are protected by copyright, with all rights reserved.

 

DSpace Software Copyright © 2002-2010  The DSpace Foundation